Till VST-forum             Till Club Cubase
Frequently     Asked     Questions
———— Senaste uppdatering 12 december 2001 ————

Vissa frågor dyker upp väldigt ofta — både på VST-forum och i supportsammanhang. De allra vanligaste har vi samlat här på denna sida. Om du inte hittar det du vill veta mera om med hjälp av rubrikerna, så testa sökfunktionen i din webbläsare (ofta CTRL + F).
   Kommentarer och eventuella felaktigheter ska rapporteras till redax@clubcubase.net.

•    •    •    

16 eller 24 bitar??
CD-kvalitet är 16 bitarsljud samplat vid 44.1.kHz. Många ljudkort klarar inspelning med högre bitdjup, t ex 20 eller 24 bitar. Vad man vinner vid högre bitdjup är ökad dynamik, dvs större avstånd mellan svagaste och starkaste nivå. Lite förenklat kan fördelarna med 20- eller 24-bitarsljud beskrivas så här:
   Vid 16 bitarsinspelning måste man hela tiden vara väldigt noga med att spela in så nära nollan (maxingångs-volymen) som möjligt. Vid för låg nivå börjar det fräsa om ljudet. Det kallas kvantiseringsdistorsion. Med högre bitdjup följer större mariginaler. Skulle man råkat spela in en sångare för svagt, med exempelvis -12 dB som maxnivå, så kan man behålla den tagningen ändå.
   Andra väljer att resonera så här (bland annat Steinbergs Stefan Scheffler): Spela in enskilda kanaler i 16-bitarsläget. När du sedan summerar flera kanaler, så ska du mixa ner i 20 eller 24 bitar, för det är framför allt som dynamikförbättringen behövs.
   Slutligen, 24-bitarsfiler tar 50% mer plats på hårddisken 16-bitarsljud.
 
44.1 eller 48 kHz?
I Cubase jobbar man oftast med 44.1 eller 48 kHz. Vissa ljudkort kan bara använda den ena frekvensen. Skillnaden i ljudkvalitet är försumbar. När du bränner en CD-skiva, så måste du först se till att alla ljudfilerna är i 44.1 kHz.
 
Högtalare, studiomonitorer
Högtalarna ska vara musikantens/teknikerns bästa vän. De ska berätta, så exakt som möjligt, hur det inspelade materialet eller mixen låter. Är monitorerna rättvisande, och om man känner dem väl, så ökar chansen för att det man producerar ska låta bra när det spelas upp i andra system.
   Passiva kallas de högtalare som man kopplar till en förstärkare. Aktiva monitorer har inbyggda slutsteg, antingen ett per låda eller separata steg för bas och diskant. De sistnämnda är oftast dyrare men mer optimerade för sin uppgift.
   Det är viktigt att lyssningsanläggningen erbjuder bra dynamik (kraftreserver som klarar volymtoppar i musiken) och stor, rak frekvensgång, helst 30Hz — 20kHz med så rak kurva som möjligt.
   När man mixat en låt bör man kontrollera att det låter bra även i andra system, t ex i syrrans hifi eller i bilstereon. När man hör skillnaderna lär man sej mer om hur ljud fungerar.
 
Hörlurar
Hörlurar för inspelning av sång, gitarr och annat ska först och främst vara slutna. Det ska inte läcka in trummor och annat och blanda sej med det aktuella pålägget.
   Hörlurar för redigering och mixning ska ha bra frekvensgång (helst 20Hz — 20kHz) och låta bra och inte trötta vare sej huvud eller öron.
   Vissa tekniker mixar enbart i hörlurar, men mixning med goda högtalare brukar anses som en mer pålitlig metod.
 
Latency-relaterade problem
Låg latency är en nödvändighet när man under inspelning lyssnar på t ex sin sång eller när man spelar på VST Instruments. Men alltför låg latency kan också ge upphov till knaster, ryck och skrap i Cubase. Välj gärna denna modell:
   Kör med låg latency när du måste. Öka värdet när du gör andra jobb i Cubase (MIDI-redigering, jox med plug-ins, mixning m m).
 
Latency-problem vid inspelning
Med latency menas den tid det tar för ljud att passera igenom VST's ljudavdelning. Det är också en benämning för den fördröjning som uppstår, när man spelar på VST Instruments från en MIDI-klaviatur. För att få låg latency (allting under 15 millisekunder får anses vara godtagbart) krävs snabba ASIO-drivisar till ljudkortet.
   Om man inte kan få låg latency med hjälp av drivrutinerna, så får man kringgå det där ekot som uppstår vid sånginspelning genom att lyssna på sången direkt ifrån mixerbordet, alltså innan ljudet gått igenom datorn. Beträffande VST Instruments, så kan man spela in sina parter mot synt eller ljudkort och därefter spela upp MIDIt genom ett VSTi.
 
"MIDI till audio"?
Du avser förmodligen hur man spelar in syntens eller ljudkortets MIDI-ljud till audiospår i Cubase. Läs en urförlig PDF-fil här.
 
Mikrofoner
Med bra mikrofoner blir livet i studion väldigt mycket lättare. Dessutom, bra mikar är billiga nuförtiden. Man skiljer på tre typer av mikrofoner:
  • Dynamiska — billiga, stryktåliga, passar bra live, ger lite rundgång. Urtypen: Shure SM57.
  • Kondensator — lite dyrare och mer ömtåliga, fångar upp detaljer i ljudet bättre än dynamiska, mikar, kräver 48 volts fantommatning från mixer eller preamp. Urtypen: Neumann U87.
  • Elektret — en variant på kondensatorlösningen, strömmatning från ett batteri i mikrofonen, typen används ofta i videokameror. Urtypen: AKG C1000.

Mastering — vad är det?
Innan man bränner ner sin färdigmixade musik till CD eller annat medium, så bör materialet mastras. Lämpliga program för detta är WaveLab, Sound Forge, Cool Edit Pro eller varför inte Cubase? Jobbet brukar innebära flera av nedanstående moment.
  • Normalisering — man drar upp volymen till den digitala nollan, alltså maxnivå.
  • Frisering — man klipper låten snyggt i början och slutet. Här är det viktigt att inte klippa för tidigt i utklingningen!
  • Tonal justering — man justerar mängden bas, mellanregister och diskant med en EQ.
  • Kompression — man trycker ihop det dynamiska omfånget för bekvämare lyssning. Varning för okänslig överkomprimering!
  • Limitering — liknar kompression, men här klipps endast volymtopparna till en förutbetämd nivå, t ex -0,2 dB. Ett utmärkt sätt att öka hörbarheten i musiken.
  • Stereobreddning — man justerar stereobredden hos materialet. En del av denna bredd kan ha gått förlorad vid tidigare mastering-moment.
  • Förberedelser för CD-bränning — man placerar titlarna i rätt ordning, ger dem lagom mycket mellanrum, ställer volymerna för spåren så att låtarna klingar bra ihop och lägger eventuellt till ISRC-koder.

Musikdatorn — hur ska den vara byggd?
Många användare får problem när de ska köra Cubase på sin familjedator. Inte så konstigt, för Cubase är ett av de mest krävande programmen på marknaden. Olika kombinationer av hård- och mjukvara (varje dator är nu unik) kan ställa till det rejält.
   Denna FAQ är inte rätt forum för att lista rätt komponenter och inställningar, men ett par tips ger vi gärna.
  • De specialbyggda musikdatorerna som säljs av Audiomaster fungerar alltid enligt användarna. Ännu har ingen lyckats motbevisa dem.
  • Många nöjda användare har listat sina konfigurationer på Club Cubase-sidan Fungerande musikdator. Där kan du få tips.

Nivåer — mikrofon och linje
Ett ljudkort kan, precis som en riktig mixer, ha både mikrofon- och linje-ingångar. Den förstnämnda är anpassad för svaga signaler, den senare för starka.
   Till mik-ingången ska du koppla mikrofon. I vissa fall kan man även köra gitarr eller andra svaga signaler här. Till linje-ingången kan du koppla apparater med stark utnivå, som till exempel synt, sampler, CD-spelare, MD-spelare, stereoförstärkare m m.
 
Optimering av musikdatorn — Mac och PC
Du kan läsa två artiklar ur Club Cubase alldeles gratis här.
 
Plug-ins — de syns inte alltid (PC)
Ibland hittar man inte WaveLab-pluggar i Cubase eller vice versa. WaveLab och Cubase kan, förutom den allmänna VSTplugins-mappen, även utnyttja pluggar som ligger i sina egna respektive pluginsmappar. I Cubase-foldern finns en mapp med namnet VSTplugins som innehåller diverse pluggar som installeras med Cubase. I WaveLab-mappen finns en mapp med namnet System och i denna en mapp med namnet PlugIns som innehåller de pluggar som installeras med WaveLab.
   Den allmänna VST plugins-mappen heter VSTplugins och placeras som standard i mappen Steinberg på samma nivå som mapparna för Cubase och WaveLab. Denna mapp är specificerad i Windows-registret, men du kan om du vill använda vilken mapp du vill som allmän VST plugins-mapp, om du ändrar uppgiften i Windows-registret så att den pekar på den mapp du vill använda.
   Klicka på Start och välj Kör. Skriv regedit i fältet Öppna i dialogrutan Kör och klicka på OK. I registereditorn (som ser ut som Utforskaren ungefär) klickar du på plustecknet bredvid mappen HKEY_LOCAL_MACHINE.
   Bläddra nu nedåt och klicka på plustecknet bredvid mappen SOFTWARE. Bläddra ytterligare nedåt och klicka på mappen VST (inte på plustecknet). I det högra fönstret visas nu en så kallad nyckel med namnet VSTPluginsPath följd av sökvägen till den allmänna VSTplugins-mappen. Dubbelklicka på nyckeln (på namnet, inte på sökvägen), redigera sökvägen i rutan som visas och klicka på OK. Avsluta registereditorn. Klart! Skriver du fel kommer Cubase och WaveLab inte att hitta pluggarna.
 
Preamp, behövs det?
Ditt ljudkort har minst en stereoingång med linjenivå. Till den kan du ansluta exempelvis syntar och MD-spelare. Kanske sitter det även mikrofoningång på kortet. Då kan du ansluta en mikrofon eller möjligen elgitarr där.
   På billigare ljudkort (under 1.500 kr) så brukar framför allt mikingången vara av ganska dålig kvalitet. Då kan du förbättra klangen avsevärt genom att koppla in en preamp (för-förstärkare) mellan mik och ljudkortets linjeingång.
   Facilitererna hos preamps varierar, så du bör välja en modell som passar ditt syfte. Rör i förstärkardelen, digital utgång, hörlursutgång och fantommatning till kondensatormikrofoner är exempel på finesser man kan ta ställning till.
   Man kan givetvis också dirigera sina externa signaler genom ett mixerbord. Många tycker att det är den mest flexibla lösningen.
 
Sånginspelning
Det kan vara knepigt att få till en bra sånginspelning i egna studion. Här kommer några snabba tips från Strange Leaf på VST-forum:
  • Om man hör sej själv för starkt, så sjunger man för svagt.
  • Om man hör sej själv för svagt, så sjunger man för starkt.
  • Om musiken eller basen är för stark, så intonerar man i överkant.
  • Om musiken eller basen är för svag, så intonerar man i underkant.
Hem och prova!
 
Windows — vilken version funkar bäst med musikprogrammen?
Windows ME har dåligt rykte bland musiker. Många upplever systemet som dåligt lämpat för Cubase, men inte alla. Läs om hur Øistein Rian har fått sitt Windows ME att rulla här.
   Windows NT arbetar fint med musikprogrammen, men det finns en stor nackdel: NT klarar inte MIDI-hantering någe vidare.
   Windows 98 SE anses av många vara ett oöverträffat stabilt och pålitligt system. De flesta musikanter väljer detta OS. Windows 2000 fungerar också bra i musiksammanhang, men man bör kolla så att det finns drivrutiner för det ljudkort man använder.
   Sedan ovanstående skrevs har Windows XP vunnit terräng världen över och anses idag av många vara det bästa operativsystemet någonsin, även för musik.
 
VST Instruments — hur använder man dem?
VST Instruments är virtuella instrument i Cubase. Ljudet alstras av samplingar på hårddisken eller av mjukvara och inga extra grejer behöver kopplas in. De kan emulera en trumlåda, Hammondorgel, synt eller något annat.
   Först väljer man ett VSTi, t ex Neon, under Panels / VST Instruments. Därefter trycker man på den lilla knappen Edit för att få fram kontrollpanelen. Under Track-listans rubrik Out ser man till att Neon är vald. (Ibland måste man dra den lodräta listen ut mot arrangeringsfönstret för att se kolumnen). Sedan kan man spela på sin klaviatur och höra ljudet ur det virtuella instrumentet. VST Instruments kan såklart också spela upp MIDI-spår.
   När man öppnar ett nytt VSTi, så skapas samtidigt ett par nya kanaler i VST Channel Mixer. Där kan man lägga på effekter och justera volymen. Vill man göra om ett VST Instrument-spår till en ljudfil, så använder man funktionen Export Audio.
 
Nytt ämne
Nytt svar
 

© 1999-2001 Club Cubase Sverige. Mail till Webmaster.